Åsikten

Åsiktskrönika till Motdrag, medlemstidning för UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund, maj 2008.

Den här våren har jag tillbringat några månader i EU:s maktcentrum i Bryssel och fått se lite av hur alkoholkulturen är i övriga Europa. Jag har umgåtts med EU-parlamentarikernas assistenter, som är inbjudna till mingel i parlamentet i princip varje kväll. Där flödar alkoholen! I matsalen på parlamentet säljs vin till lunchen, i parlamentets caféer säljs alkohol och i korridorerna traskar lobbyister för alkoholindustrin runt. På pubarna bakom parlamentet är det varje kväll fullt av EU-folk som tar några glas. Utanför EU-bubblan är det lika illa. En av mina kompisar i Bryssel jobbar på ett privat företag och blev bjuden på vin av sin chef när de hade utvecklingssamtal – på en vardagsförmiddag. Jag har blivit ifrågasatt hur jag över huvud taget kan vara i Bryssel utan att dricka alkohol. Alkoholkulturen i Europa är skrämmande!

Alkoholindustrins enda intresse är ökad produktion och försäljning. De har enorma resurser att lägga på att påverka oss européer att konsumera mer, att göra alkoholen till en del av vår livsstil. EU är dessutom i grund och botten en ekonomisk union med huvudsyfte att underlätta för den fria handeln. Med andra ord spelar EU och alkoholindustrin på många sätt på samma planhalva. Det är vi som måste ställa oss i målet på den andra sidan. Vi må vara färre, men vi är ettriga och envisa, och det är vi som måste visa dem att det finns andra värden än de ekonomiska.

När varken industrin eller politikerna lyssnar, eller är beredda att ändra saker, då är det dags för oss att lyssna på dem istället och ändra vår strategi. Vi måste börja prata samma språk, eller så måste vi på allvar vässa våra klor och sätta upp tydliga, mätbara och uppnåeliga mål. Politikerna kommer inte att göra det åt oss, industrin kommer definitivt inte att göra det. Om det ska bli nån förändring så måste det göras nu, och det är vi som måste göra den!